Inlägg märkta ‘Emily Scott Robinson’

Vid tidigare tillfällen var instruktionerna från Chefen att inte spela låtarna som E Street. Den här gången var instruktionerna från Bruce Springsteen till Roy Bittan de omvända. Mer som E Street, berättar Bittan för Rolling Stone.

Blandband

Rolling Stone har en maffig artikel om inför Springsteens nya platta ”Letter to You”, som dyker upp på en strömmningstjänst nära dig fredag den 23 oktober. Det är på dagen en månad efter att Bruce blivit 71 år.

Albumet som dyker upp i oktober är Springsteens tjugonde studioalbum och är inspelat på fem dagar i studion han har hemma. Ron Aniello håller i produktionen. Totalt är det tolv låtar, varav nio är skrivna nyligen. Tre av låtarna är skrivna på 70-talet och tidigare outgivna. De två låtar som har släppts hittills hittar du månadens kassett. Det är del titelspåret och sedan är det ”Ghosts”. De övriga låttitlarna är Janey Needs a Shooter”, “If I Was the Priest” och “Song for Orphans” som är trion skrivna på 70-talet. De övriga sju låtarna är ”One Minute You’re Here”, ”Burnin’ Train”, ”Last Man Standing”, ”The Power Of Prayer”, “House Of A Thousand Guitars”, “Rainmaker” och “I’ll See You In My Dreams”.

På kassetten hittar du också ny musk från bland andra Hurula, First Aid Kit, Chris Stapleton och Aimee Mann.

Det sjunde inseglet är en svensk dramafilm från 1957, skriven och regisserad av Ingmar Bergman, med bland andra Max von Sydow, Bibi Andersson, Nils Poppe, Gunnar Björnstrand, Inga Landgré och Bengt Ekerot i rollerna. Filmen handlar om en medeltida riddares resa genom ett pesthärjat landskap, och ett symboliskt schackparti mellan honom själv och Döden, som har kommit för att ta hans liv. Titeln syftar på ett avsnitt ur Uppenbarelseboken, som används både i början av filmen och mot slutet, som inleds med orden ”Och när Lammet bröt det sjunde inseglet, uppstod i himmelen en tystnad som varade vid pass en halv timme.” (Upp 8:1).

Blandband

Det är semestertider nu. Den sjunde månaden börjar i dessa tider. Under slutet av september dyker det upp ännu mera material från Prince kopplat till överblivet material kring albumet ”Singn ”O” the Times”. En Prince-låt avslutar också den här månadens kassett. Det är The Pollies som gör en cover av ”Cream”. Före det slutet hittar ni en bunt andra nya låtar, gamla låtar och covers.

Låtar 2012-2019 [Deluxe Edition]

Publicerat: 10 januari, 2020 i Musik, Musiktips, Spotify-listor
Etiketter:, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Drygt 106 timmar eller nästan fyra och ett halvt dygn. Det är vad som krävs av dig som vill ta dig igenom den här listan med fantastiska låtar från 2012 och framåt.

 

Jag lämnar det till dig hur du vill ta dig igenom en lista som startar med Jason Isbell och avslutas med hans vän John Prine.

Låtar 2019 [Deluxe Edition]

Publicerat: 3 januari, 2020 i Musik, Musiktips, Spotify-listor
Etiketter:, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Den nedbantade versionen av den här spellistan innehöll knappt tio timmar med musik. Här får du en lista som är nästintill fyra gånger större när du försöker komma ihåg vad för låtar som gjorde 2019 till ännu ett bra musikår.

 

Det är som vanligt. Blanda. Sträcklyssna. Dyk in och njut av fantastisk musik.

Supergrupp brukar en musikgrupp kallas när dess medlemmar redan är berömda soloartister. En av de första supergrupperna var Cream, som bestod av Eric Clapton, Ginger Baker och Jack Bruce. En av de senaste supergrupperna är The Highwomen.

Blandband

 

De består av Belinda Carlile, Natalie Hemby, Maren Morris och Amanda Shires. Då kommer deras självbetitlade albumdebut, som är producerad av Dave Cobb. I helgen som var spelade The Highwomen på den legendariska Newport Music Festival. Då fick de äran att spela tillsammans med Dolly Parton också. The Highwomens namn anspelar på en annan supergrupp. Countrylegendarerna Johnny Cash, Waylon Jennings, Kris Kristofferson och Willie Nelson hade ett tag Highwaymen gemensamt.

På månadens kassett hittar du ett par låtar från The Highwomen, en låt från Willie Nelson och ett gäng andra låtar.

Låtar 2019 – Jan-Jun [Deluxe Edition]

Publicerat: 9 juli, 2019 i Musik, Musiktips, Spotify-listor
Etiketter:, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Från 81 låtar till 338 låtar eller från fem timmar och sex minuter till tjugoen timmar och fyrtioåtta minuter. Det är två olika sätta att beskriva den här mer fylliga utgåvan av de bästa låtarna från årets första halvår.

 

Tittar du mera noga kommer du att upptäcka att några av mina albumfavoriter de första sex månaderna i år kommer från Charles Wesley Godwin, Ian Noe, Josh Ritter, The Raconteurs och The Black Keys. Många låtar från deras nya plattor samsas här med en bunt annan lysande musik.

5 270 400 sekunder. 87 840 minuter. 1 461 timmar. Sextioen dagar. Mars och april har passerat. Det är dags att vi summerar skivskörden under de senaste två månaderna. Här filtrerar jag fram den musik som inta bara är bra. Den är bättre än bra. Varsågoda, häng med!

 

Jag passar på att tipsa dig som är mer för att lyssna på musiken och inte så mycket för att läsa om vad jag tycker om musiken att följa årets spellista med det som är bättre än bra. Det gör du här, om du inte redan är där.

 

Andrew Leahey & The Homestead – Airwaves
Bilåkarmusik eller heartland rock är begrepp jag brukar använda mig av. De har en mycket positiv klang i mina öron. Det jag ser framför mig är en vidsträckt amerikansk motorväg under sommarmånaderna. Solen gassar och värmen går att ses stiga från den varma vägen. Fartvinden blåser i håret och musiken är på hög volym. Andrew Leahey har gett ut soundtracket till den roadtrippen med ”Airwaves”.

 

Ben Jarrell – Troubled Times
Det startar med mördarballaden “Troubled Times In a Tribal Town”. Jag fastnade redan där och blev kvar ett tag i sällsskap med Nashville-bon Ben Jarrell. Det är mycket trevligt sällskap hela resan längs de här tio låtarna.

 

Charles Wesley Godwin – Seneca
Det är målande, natursköna och ärligt. När du hör Charles Wesley Godwin sjunga stannar klockorna och tiden upphör. Det här är ett fantastiskt debutalbum. De 12 episka låtarna du hittar här är bara att njuta av om och om igen. När du kommer till ”Sorry For The Wait” kan du ta ett extra varv där.

 

 

Eliot Bronson – James
Äntligen! Den norska musikbloggen Dust of Daylight hade med den här plattan på sin årslista redan 2017, då den släpptes i Usa. Det är först i år den blivit tillgänglig i Sverige och har släppdatum den 5 april på svenska Spotify. Bronson är också på turné i vårt västra grannland nu. Här är ett utmärkt album med värdefull Dave Cobb-produktion. Första spåret ”Breakdown in G Minor” har ett alldeles tydligt släktskap med en viss Bob Dylan.

 

Emily Scott Robinson – Traveling Mercies
I en era där vi hela tiden möter distraktioner, bakgrundsljud och måste prioritera bort en massa. Här finns något helt annat. Det är värt att sakta ner, reflektera kring texterna och ömsint vårda de ljuva toner som kommer fram när Emily Scott Robinson tar ton. Rolling Stone har utnämnt henne till en av de tio nya country- och americana-artisterna du ska hålla reda på. Det är bara att ställa sig i kören och stämma in i de lovorden.

 

Gabe Lee – Farmland
Det här är ett avskalat album med folkrock. På ”Farmland” berättar Nashville-sonen Gabe Lee historien om ett bortglömt Amerika. Alltifrån L-formade envåningshotell som ligger längs med vägen till städer fulla med tegelhus där du inte kan hitta en människa yngre än 50 år och tvättomater som inte renoverats sedan George Bush Sr var president.

 

John Paul White – The Hurting Kind
Lee Ann Womack, Erin Rae och The Secret Sisters gör alla utmärkta gästspel när “The Hurting Kind” ringlar sig fram i maklig takt. White har producerat albumet tillsammans med Ben Tanner från Alabama Shakes och det är inspelat i ett varierat utbud av studios runt omkring Muscle Shoals. Veteranen David Hood återfinns på bas. Lyssna gärna på duetten ”This Isn’t Gonna End Well”, som White sjunger tillsammans med Lee Ann Womack.

 

Josh Ritter – Fever Breaks
Det här är Josh Ritters tionde album på tjugo år. I studion har han haft hjälp av Jason Isbell, som stått för produktionen. Isbells band The 400 Unit spelar utmärkt på Ritters underbara sånger. Lyssna till exempel på samspelet mellan Sadler Vadens gitarr och Amanda Shires fiol i som lyfter flera av låtarna till ännu högre höjder än de redan befinner sig på. Två favoritlåtar just nu är ”The Torch Committee” och ”Ground Don’t Want Me”.

 

Kyle Daniel – What’s There To Say
Årets EP gjordes av Kyle Daniel förra året och här kommer en till EP av samma klass. Titeln säger allt egentligen. Vad finns att säga? Det är högoktanig och högklassig rock, som jag blir glad av att lyssna på. Sammeten i Daniels barytonröst gör det än mer behagligt att lyssna.

 

Randy Rogers Band – Hellbent
Min favoritproducent Dave Cobb har varit i farten igen här tillsammans med veteranerna i Randy Rogers Band. Lyssna gärna på ”Wine in a Coffee Cup”.

 

Rod Melancon – Pinkville
Rod Melancon är den föredetta skådespelaren, som sadlat om till musiken. Låtarna blir till små filmer på vackra ”Pinkville”. Texterna är mörka och detaljerade. Det finns psykadelisk soul, rockande inspiration och en cover av Springsteens ”57 Channels (And Nothin’ On).

 

Ron Pope – Daylight II
Pope var det här årets första konsert. Han firade tioårsjubileum för albumet ”Daylight” genom att åka på turné där han spelade solo och akustiskt. Akustisk gitarr. Flygel. En magisk röst. Sedan i höstas har han också släppt ifrån sig akustiska versioner av detta underbara album, som nu finns samlat tillsammans i version två. Den versionen är inte sämre än originalet.

 

Son Volt – Union
Det är välskrivet. Det är underbart framfört. Många gånger vilar Jay Farrars sång på en bädd av en skön hammondorgel. Det handlar om det amerikanska samhället och är ett tydligt inlägg i debatten om att vi behöver vara mycket mer solidariska med varandra än vad vi är. Obalansen i världen där en procent har långt mycket mer än vad de nittionio övriga procenten i världen adresseras i den vackra och viktiga ”The 99”.

 

Steve Earle – GUY
Det är tio år sedan Steve Earle belönades för albumet ”Townes” en hyllning till Townes Van Zandt. Den här gången är det Texas-födde Guy Clark, som får en underbar hyllning. Det är tre år sedan sjuttiofem år gamle Clark gick bort. Steve Earles sköna stämma tillsammans med kompgruppen The Dukes ger oss sexton fantastiska tolkningar av Guy Clark-låtar.

Norges grundlagsdag är både helgdag och flaggdag i vårt grannland. Norges nationaldag firas för att prinsregenten Christian Frederik valdes till kung och skrev under Norges grundlag den 17 maj 1814. Redan den 14 augusti samma år reviderades grundlagen till en följd av ett krig med Sverige och Norge ingick en personalunion med Sverige. Den unionen bestod fram till 1905. Det är flera traditionella sånger som sjungs under firandet av nationaldagen, bland annat nationalsången ”Ja vi elsker dette landet”.

Blandband

 

Samma dag som det norska nationaldagsfirandet sker i år släpper Lucette sitt andra album. Det är fem år sedan debuten kom. Det var en tid innan Dave Cobb var Dave Cobb och innan Sturgill Simpson var Sturgill Simpson. Lucettes första album ”Black Is The Color” producerades av Dave Cobb. Hitlåten från den skivan var mördarballaden ”Bobby Reid”, som strömmats drygt 4 miljoner gånger i skrivande stund. I videon till den hittar vi Sturgill Simpson i en av rollerna. Simpson har nu producerat Lucettes nya album, ”Hotel Deluxe Room”. På aprilkassetten lyssnar vi på ”Fields o Plenty” från debutplattan.

I övrigt hittar du musik från bland andra Ron Pope, Emily Scott Robinson, Märvel, Hollis Brown, Ian Tyson och ett gäng andra artister med trevliga låtar.