Tills jag ser dina ögon i morgonljuset

Hannah Aldridge sjunger om att bränna ner Birmingham, Alabama, i sin låt som heter just ”Burning Down Birmingham”. I låten vill hon till och med hälla på bensin på brasan. Nu står staden kvar i norra Alabama och har i runda slängar 200 000 invånare.

Corey Parsons, Stephen Alan Pierce II, Mary Beth Richardson, Randy Wade och Jeffery Salter har alla flyttat från Birmingham till Nashville. Kvintetten utgör också den utsökta rockorkestern Banditos. På ett av förra årets bästa album, Right On, tog Mary Beth Richardson steget fram som bandets enda vokalist. Hennes röst är sagolik och jag älskar att Banditos tagit den vägen. Därför är jag också extra glad att det blev en extra spelning i Stockholm endast en vecka efter att de avslutade Stockholm Roots, som jag dessvärre missade.

Elvis Presley och Otis Blackwell skrev och spelade in ”Don’t be Cruel” 1956. Banditos öppnar söndagskvällen med den. Kvällen fortsätter sedan med en trio av låtar från förra årets album. Det är ”Said and Done”, ”Time Wasted” och ”Waves”. Kvällens andra cover är Jerry Garcias ”Deal”.

”On My Way” var en av förra årets allra bästa låtar. Det är balsam för själen att få höra den från scenen. Den ackompanjeras sedan av ”Deepend Weekend” och ”Here Tonight”. Efter det blir det en kort paus på grund av en gitarrsträng som gått av och behöver bytas ut. När alla återvänder till scenen blir till tonerna av Neil Youngs ”Out on the Weekend”. Den får följe av ”One More Time” och ”Right On”. Kvällen tar slut med den mäktiga ”Old Ways” från debutalbumet.

Banditos ursprung i det amerikanska bibelbältet får mig att tänka på fräsning på väg hemåt. Inte den där frälsningen som har med några låtsasfigurer som allt för ofta skapar mer elände än ger någon tröst. Jag tänker i stället på den där typen av frälsning som kommer av kulturupplevelser som att få höra Mary Beth Richardson sjunga. En upplevelse som vissa kommunpolitiker i helgen visat att de inte har en aning om vad det är. All kärlek till Banditos och alla musikarrangörer, bokare med flera som gör det möjligt med min typ av religiösa upplevelser. Bäst ikväll var ”Old Ways” och ”On My Way”.

Årets populäraste inlägg 2022

Det fortsätter i vanlig ordning, får jag säga, vara listorna ni kollar in allra mest här. En slutlig summering av det här hörnet på internet är här. Det här var de inlägg som fick flest visningar under förra året.

Årets mest visade konsertfoto kommer från Zinkensdamm där Lars Winnerbäck bjöd upp till konsert i slutet av augusti.

Lars Winnerbäcks hundra bästa låtar

Listan med Lasses bästa låtar. Här hittar du den en gång till.

Ulf Lundells hundra bästa låtar

En stor skatt av bra låtar. Här hittar du dem hundra bästa i skattkistan.

Bob Dylans hundra bästa låtar

En ännu större låtskatt att välja från.

Bruce Springsteens hundra bästa låtar

Det här inlägget från 2018 är det många som fortfarande hittar till. Kanske en bra början på det här Bruce Springsteen-året med 31 spelningar i Usa och lika många i Europa inbokade tillsammans med The E Street Band.

Nånstans där blev jag den jag är

En fantastisk Joel Alme agerade förband till Lasse Winnerbäck på Zinkensdamm. En mycket bra sensommarkväll.

Jag kan känna hur varma vindar blåser

Jesper Lindell spelade med sitt band på Melodybox. En av årets favoriter och väldigt tajt livegäng.

En vals i slakthusområdet

David Ritschard på Fållan. Kulturhistoria i realtid enligt Jan Gradvall.

Även om det inte är sant

Jesper Lindell och Theo Lawrence sjunger “Dance” tillsammans. Precis som på nya albumet från Jesper. En skön sommarkväll på Kafé Himlavalvet.

Absolut fantastiskt [Update XLVII]

De 21 bästa bitarna från förra året hittar du i det här inlägget.

Den fjärde musketören?

I januari 2018 spelade Tyler Childers i källaren på Twang. En minnesvärd kväll även fem år efteråt, som det närmar sig i skrivande stund.

Även om det inte är sant

Observatorielunden ligger utmed Sveavägen och sträcker sig upp mot Observatoriekullen. I parken finns Sveriges första observatorium och Stadsbiblioteket ritat av arkitekt Gunnar Asplund. Den övre delen av parken ligger på Observatoriekullen, som är en platå på Brunkebergsåsen. Sluttningarna mot omgivningarna är branta och gångsystemet är slingrande med stora träd och öppna gräsytor. Uppe på kullen finns en lekplats, Observatoriet med kaféverksamhet samt sittplatser med utsikt över Vasastans taklandskap.

Det är hit upp jag tagit mig för andra gången den här veckan. Den här gången är det Jesper Lindell och Theo Lawrence som ska stå för musicerandet. Theo är en blandning av fransos och kanadensare. Han kommer från Bordeaux. Han har en dag ledigt från sitt turnerande som förband till Robert Plant och Allison Krauss. Då passar han på att även vara förband till Jesper Lindell.

Han spelar både äldre countrylåtar som han inte skrivit själv och låtar han själv komponerat. Han berättar också att ett nytt album är på väg. Det anländer om några månader. Vi får höra de nya låtarna ”Cherie”, ”California Poppy” som släpps som singel på fredag, ”The World Keeps om Reminding Me of You” och ”Lips of Fire”. Han bjuder oss också på en helt nyskriven låt. Direkt från hans vardagsrum till Himlavalvet kommer en mordballad. Det är ”Mustang Grapes”. Den är alldeles fantastisk och får gärna vara med på det nya albumet, även om jag misstänker att det redan är inspelat för länge sedan.

Det är nästan tre månader sedan jag såg Jesper Lindell från Ludvika spela live för första gången. Det var en mycket bra upplevelse och att så snart få chansen att återuppleva hans musik är en förmån. Han har sedan dess hunnit med att spela på TV 4:s Nyhetsmorgon en lördag samt att göra ett antal spelningar också. Nu är han tillbaka i huvudstaden igen med sin bror Anton Lindell på bas, Simon ”Kosmos” Wilhelmsson på trummor, Jimmy Reimers på gitarr och trumpet, Rasmus Fors på orgel och clavinet samt Carl Lindvall på piano.

Kvällen börjar med “Leave a Light On” och ”Keep On Keeping On”. Därefter kommer en kärleksfull stund med ”Momentary Love”. Det blir ”If There Comes a Time”, “Twilight” i duett med Carl Lindvall och sedan kommer en dansant ”Living Easy”. Nu är det dags för ”Whatever Happens”, den vackra “White Lines”, ”France” och ”Even If It Ain’t True” avslutar trion av låtar från albumet Everyday Dreams. Sist ut i huvudsetet är en vacker ”Westcoast Rain”. Det första extranumret är ”Dance” tillsammans med Theo Lawrence precis som på albumet. Därefter rör vi oss långsamt i ”Moving Slow”, som är kvällens sista låt.

Det är en underbar sommarkväll i Stockholm. Det är som gjort för musik utomhus. Det är dessutom alldeles fantastiskt att få spendera kvällen med Theo Lawrence, som jag rekommenderar er att upptäcka om du inte redan gjort det. Jesper Lindell har inte bara gjort ett av de bästa albumen hittills i år han och bandet är fantastiska live. Det finns bara ett fel med den här kvällen och det är att den är för kort. Om du har möjligheten att se dem under någon av deras många spelningar under sommaren bör du ta den chansen. Du kommer inte att bli besviken.

Han lärde sig att trolla bort sig själv när hans mamma drack

En ekonomisk rådgivare flyttar med familjen från Chicago till Ozarkplatån i Missouri, där han måste tvätta 500 miljoner dollar under fem år för att blidka en knarkkung. Det är grundhistorien i Netflix-serien Ozark med bland andra Jason Bateman och Laura Linney i huvudrollerna. Det finns fyra säsonger och på IMBD har den ett betyg på 8,5 av 10. Det är helt enkelt en fantastisk serie.

Ozarkplatån eller Ozarkbergen är ett höglandsområde i mellersta USA, främst i delstaterna Missouri och Arkansas men även i Oklahoma och Kansas. Området kännetecknas förutom av geologin av en särpräglad kultur. En del av den kulturen befinner sig i Stockholm i kväll för observation. Vi som tagit oss till Observatorielunden och Kafe Himlavalvet möter Dylan Earl och Willi Carlisle.

Willi Carlisle är först ut på kvällens scen. Han har hunnit med att ge ut ett album och en EP. To Tell You the Truth och Too Nice to Mean Much. Den 15 juli kommer hans andra album, Peculiar, Missouri ut så att vi får lyssna mer än på de smakprov Willi har hunnit delat ut i form av singlar.

Willi inleder med en kärleksfull historia i ”Your Heart’s a Big Tent”. Han gillar inte trollkarlar något som ändå fått honom att skriva den vackra ”Tulsa’s Last Magician”. Berättelsen om hur han vaknade på en gräsmatta efter en hård fest berättar han i ”Cheap Cocaine”. Enligt honom själv är det näst intill ordagrant hans telefonsamtal med sin mamma efter att han vaknat.

Från det nya albumet kommer ”Este Mundo” med sig själv på dragspel. Därefter bjuder han på en polka, som han tillägnar sina farföräldrar och kallar det för babytillverkningsmusik med ett stort leende på läpparna. ”The Grand Design” skrev han efter att hans bror kommit till honom och bett om hjälp när han mådde riktigt dåligt. Det här är berättelsen om hur Willi borde agerat istället för att fråga om brodern ville ha en öl. Därefter blir det allsång i både ”Boy Howdy, Hot Dog” och den vackra ”Angels”. Willi sjunger sedan a capella i ”The Ballad of Penny Evans”.  Sedan blir det en kvarts paus.

Det är tre år sedan Dylan Earl gav ut sitt senaste album, Squirrel in the Garden. Det första, New Country to Be såg världens ljus två år innan dess. Dylan Earl föddes i Lake Charles, Louisiana. Dylan och hans familj tvingades starta om på nytt efter de två ödesdigra orkanerna Katrina och Rita. Nu är det istället The Ozark Mountains som är hans hem.

Dylan kommer på scenen och spelar låtar från sina två album. Han ger oss ett smakprov från sitt kommande album som kommer ut nån gång nästa år. Det är ”I Saw the Arkansas” och den gör mig intresserad av det kommande albumet. På slutet återvänder Willi Carlisle tills scenen och de avslutar kvällen tillsammans.

Dylan Earl är bra och har en bra röst. Hans låtar är fina och välsnickrade. Det låter bra. Men det måste vara svårt att kliva upp på scenen efter Willi Carlisle. Han är nämligen en stjärna på alla sätt och vis. Hans låtar är fantastiska. Han har ett mellansnack som drar in varenda kotte i den inte så månghövdade publiken i kväll. Oavsett vad Willi tycker om trollkarlar är han själv en magiker och vi som var på plats fick en underbar upplevelse. Jag hoppas att han snart är tillbaka igen. Då är det en stark rekommendation att du också ska vara där.