Vid tidigare tillfällen var instruktionerna från Chefen att inte spela låtarna som E Street. Den här gången var instruktionerna från Bruce Springsteen till Roy Bittan de omvända. Mer som E Street, berättar Bittan för Rolling Stone.
Rolling Stone har en maffig artikel om inför Springsteens nya platta ”Letter to You”, som dyker upp på en strömmningstjänst nära dig fredag den 23 oktober. Det är på dagen en månad efter att Bruce blivit 71 år.
Albumet som dyker upp i oktober är Springsteens tjugonde studioalbum och är inspelat på fem dagar i studion han har hemma. Ron Aniello håller i produktionen. Totalt är det tolv låtar, varav nio är skrivna nyligen. Tre av låtarna är skrivna på 70-talet och tidigare outgivna. De två låtar som har släppts hittills hittar du månadens kassett. Det är del titelspåret och sedan är det ”Ghosts”. De övriga låttitlarna är Janey Needs a Shooter”, “If I Was the Priest” och “Song for Orphans” som är trion skrivna på 70-talet. De övriga sju låtarna är ”One Minute You’re Here”, ”Burnin’ Train”, ”Last Man Standing”, ”The Power Of Prayer”, “House Of A Thousand Guitars”, “Rainmaker” och “I’ll See You In My Dreams”.
På kassetten hittar du också ny musk från bland andra Hurula, First Aid Kit, Chris Stapleton och Aimee Mann.
American Aquarium skulle ha uppträtt på Nalen Klubb i oktober. Det var kanske den konsert som blivit flyttad, som jag såg allra mest fram emot i år. BJ Barhams band är den artist jag lyssnat allra mest på under det här året. Jag har dykt ner i deras katalog, som sträcker sig från 2006 och framåt.
Den första dagen i maj dök det upp en bunt med klagosånger. Ja, albumet som kom i år heter ”Lamentations” och det betyder just klagosånger. Det finns en del av sångerna som kvalar in i någon annan kategori. Det är utmärkta sorgliga sånger med ordentlig svärta som kännetecknar BJ Barhams hantverk till låtskrivande. Jag upptäckte bandet när jag läste någonstans att Jason Isbell producerat ”Burn.Flicker.Die”, som släpptes 2012. Jag har följt bandet sedan dess, utan att ha djupdykt i de äldre albumen på det sätt jag gjort det här året.
Diskografin ser ut på det här sättet och låtarna till den här listan hittar du efter tankestrecket till varje album.
Antique Hearts (2006)
The Bible and the Bottle (2008) – “Lover Too Late”
Bones (2008) – Här finns också “Lonley Ain’t Easy” och ”Good Fight”
Dances for the Lonely (2009) – “Katherine Belle”, “Good Fight” och “Tennessee”
Small Town Hymns (2010) – “Meredith”
Live in Raleigh (2012)
Burn. Flicker. Die. (2012) – “Lonley Ain’t Easy” och “Burn.Flicker.Die”
Wolves (2015) – “Family Problems”, “Old North State” och “End Over End”
Live at Terminal West (2016)
Things Change (2018) – “When We Were Younger Men”, “Tough Folks”, “The World Is On Fire”, “Shadows of You”, “Crooked+Straight”, “One Day at a Time” och “Things Change”
Lamentations (2020) – ”Starts With You”, ”Six Years Come September” och “Before The Dogwoods Bloom”, “A Better South”
Bandet har följande uppställning för tillfället. BJ Barham, akustisk gitarr och sång, Shane Boeker gitarr och körsång, Rhett Huffman, orgel och piano, Neil Jones, pedal steel, Ryan Van Fleet, trummor och percussion och Alden Hedges, bas och körsång.
Ett band som bildades i Saskatoon för sexton år sedan. Den första artist utan ett skivkontrakt som hamnade på omslaget av Rolling Stone. Ewan Currie, Shamus Currie, Ryan Gullen, Sam Corbett och Jimmy Bowskill är de nuvarande medlemmarna. Deras senaste album ”Changing Colours” gavs ut den 2 februari 2018. Min mest spelade artist på Spotify under 2019.
Det är The Sheepdogs jag pratar om. Ja, eller skriver om när vi ska vara petiga. Dessa kanadensare spelar bluesbaserad sydstatsrock, som många gånger får mig att vilja dansa. De är stjärnor på scenen. Jag hade förmånen att se de två gånger förra året. Första gången som förband till Rival Sons och någon månad senare som huvudakt. Den senare vara min nästa bästa konsert förra året.
Jag fortsätter i samma fotspår som jag slagit in just nu när det gäller uppdatering av den här oslagbara listan. Tjugoen låtar med de här kanadensarna är inget som går att skoja bort. Rock som höjer humöret på den dystraste sammankomsten.
Du hör ”I’ve Got a Hole Where My Heart Should Be”, “Nobody”, “Right On”, “I’m Gonna Be Myself”, “I Really Wanna Be Your Man”, “Downtown”, “Bad Lieutenant”, “Help Us All”, “Nothing All of The Time”, “Giving It Up (For My Baby)”, “Feeling Good”, “Alright OK”, “Ewan’s Blues”, “The Way It Is”, “How Late, How Long”, “Sharp Sounds”, “Let It All Show”, “It’s All Right”, “Hang Onto Yourself”, “Save Yourself” och “Shine On”.
När du lyssnat sönder högtalarna med den här listan är det bara att ta dig vidare till YouTube och leta upp liveklipp med den här underbara liveakten. Få artister är bättre live än The Sheepdogs.
Jag vet inte hur augusti slutade för er. För mig slutade månaden i dur. Årets hittills mest intressanta skivsläppsfredag var den 28 augusti. En stor mängd bra plattor och ett helt gäng som var bättre än så och tar plats på den här sammanfattningen av de senaste sextiotvå dagarna.
Till dig som inte har sett de här sammanfattningarna tidigare vill jag komma med lite konsumentupplysning. Du kan få hela årets bästa plattor tillgängliga enkelt genom att följa den här spellistan. Då får du också nyheterna lite före alla andra.
När du sätter ihop Duane Allman och Duane Betts får du detta band, som precis gett ut sitt andra album. Det startar med ”Pale Horse Rider” för att locka in lyssnarna. Om du inte är fast redan då rekommenderar jag dig att hitta något annat istället för att lyssna på den här excellenta blandningen av country och rock från Usas södra stater.
Jag tar hjälp av Savingcountrymusic.com för att beskriva det här lysande albumet. ”By leaning into the sense of helplessness and heartbreak, and touching on criminality and destitution, Arlo McKinley makes a strong, compelling case why the Midwest is inexcusably overlooked and under-appreciated as a muse, while making an effort to right that injustice by leaving a mark on the music world that cuts so deep, it’s difficult to impossible not to remember.”
Den lilla staden Leamington, Ontario är tomaternas huvudstad i Kanada. Staden är också där Billy Raffoul föddes och växte upp. Han har en lätt slöjad, raspig och skön röst. Om du tar dig an ”Philadelphia” och ”Sundown on County Line” är du också snart fast i den här rösten, texterna och låtarna.
Årets alla hjärtans dag hade en gåva från ett nordirländskt band, som gått mig förbi tills att semestern kom i år. Då upptäckte jag deras andra album ”Two Tails & The Dirty Truth of Love & Revolution”. Om du är vän av Faces och 70-talets The Rolling Stones är det långt ifrån omöjligt att du också kommer att hitta nya hjärtevänner i Phil Conalane på sång och gitarr, Brian Mallon på gitarr och körsång, Kie McMurray på bas och körsång, Aaron Connelly på keyboards och körsång samt Fionn O’Hagain på trummor. Om tycke uppstår ska du också ge dig i kast med deras debutalbum ”Shootin’ the Breeze” från 2017.
Albumet är inspelad i bandets egna, nybyggda studio strax utanför Örebro. Elin Larsson stämma lyfter musiken och texterna till härliga höjder. Kan du sitta stilla när du spelar ”Rythm in the Blood” då behöver du antagligen hörapparat.
Det är klassisk country och western på Colter Walls fjärde fullängdare. Följer du honom på sociala medier kan du se honom på hästryggen när han driver en hjord med kor framför sig. Hans barytonröst är lika fängslande som den alltid varit för mig.
Courtney Marie Andrews är 29 år och kommer från Phoenix, Arizona, och det här är hennes femte fullängdare. Den röda tråden, som följer oss genom de tio låtarna, är uppbrottet från ett nioårigt förhållande. ”Genom de tio sångerna går hon igenom sorgens alla stadier. Hon börjar med minnena av det som var, allt det som hade kunnat göras annorlunda. Sedan tar hon itu med skulden, frihetskänslorna, tvivlet, förvirringen och uppgivenheten innan hon landar i den vackra ”Ships in the night” där hon tar avsked för gott med orden ”Hope your days are even better than the ones that we shared”.”, skriver Po Tidholm i sin recension i DN.
På DittyTV kan du se americana och rootsmusik. Dirty Streets, som är ett skönt och skitigt rockband från Memphis, spelade in åtta av sina tidigare låtar och två Joe South-covers under en session på Ditty TV. Det är ett alldeles lysande resultat som bär fram rock, soul och toner från band som Faces, Humble Pie och blandar in tonerna från Motown och Stax. ”Think Twice” och ”Good Pills” är två exempel varför du bör lyssna in det här gänget.
Född i Louisiana och uppväxt i Kentucky. Det är den snabba sammanfattningen av Justin Wells barndom. Han var med och startade gruppen Fifth on the Floor samt la ner den. Han gav ut ”Dawn in the Distance” för fyra år sedan som sin solodebut. Där hittar du en cover på Dire Straits ”So Far Away”. Några veckor efter Wells 38-årsdag finns hans andra album tillgängligt. Ta in ”After the Fall”, ”Ruby”, “Walls Fall Down” och de nio övriga låtarna på de här låtarna och du kommer att ha ett leende på läpparna.
Vill du lära dig mer om hur Lori McKenna skriver låtar och hur det har varit att jobba med Dave Cobb som producent på de tre senaste albumen föreslår jag att du lyssnar på Walking the Floor. Det är Chris Shifletts podd, det vill säga en av gitarristerna i Foo Fighters. Du får bland annat höra att Lori McKenna bor lite söder om Boston, men att hon pendlar till Nashville för att skriva låtar tillsammans med andra. En del låtar lägger hon undan till sig själv. De hamnar på hennes utmärkta album. ”The Balladeer” är inte något undantag från den regeln, snarare tvärtom. Lyssna exempelvis på ”When You’re My Age”, som hon gör med låtskrivarkollegorna Hillary Lindsey och Liz Rose.
Margo Price har skrivit sju av låtarna tillsammans med maken Jeremy Ivey och resten av låtarna har hon skrivit själv. Hon har även varit med och producerat det nya albumet tillsammans med Sturgill Simpson och David Ferguson. Tillsammans har de satt ihop ett alldeles fantastiskt album. ”Letting me Down”, ”Hey Child”, ”Stone Me” och ”Gone to Stay” kan vara din ingång till Margo Price bästa album hittills.
Det är inte svårt att höra kopplingar till Grateful Dead, Allman Brothers Band eller möjligen Chris Robinson Brotherhood när Seamus Turner, Cameron Wehrle, Nate Ward och Stewart Forgey i Pacific Range spelar sin musik. Det här är ett utmärkt exempel på vacker denna typ av rock kan vara. Varför inte börja med titelspåret som också är först ut på plattan?
Aaron Lee Tasjan, The Cadillac Three, Don Was, Chris Robinson, Joe Walsh, Pam Tillis, Paula Nelson, Elizabeth Cook, Tyler Bryant, Ashley McBryde, Larkin Poe, Peter Rowan, Ronnie Dunn och Ringo Starr är alla med och hjälper till på Ray Wylie Hubbards senaste album. Han är 73 år nu och har gjort ett alldeles lysande album. Börja från början och du har 39 underbara minuter framför dig.
OK Boomer är en fras som tonåringar och unga vuxna använder sig av för att avfärda eller reta det som av dem upplevs som föråldrade attityder och tankar framför allt från personer som är födda under 50- och 60-talet. Walter Trout är född 1951 i Ocean City, New Jersey, Usa. En skönt rykande bluesrockig ”OK Boomer” är vad som avslutar ett utmärkt bluesalbum för er som förstår storheten i det.
Den här skivan har varit klar ett tag. Det är nämligen Neal Casal, som har producerat den. Casal tog sitt liv för nästan exakt ett år sedan. Här har han stått för en lysande produktion av Ohoras andra album. Ett album som står utmärkt på egna ben med skön, klassisk country.
Ute är det krispigare och kyligare när det är dags morgonpromenad i dessa mystiska tider. Jobba hemma om det går säger Folkhälsomyndigheten. Vi som kan rättar in oss i ledet och fortsätter på inslagen väg. I vissa delar rör vi oss tillbaka mot det samhälle vi levde i innan fredag den 13 mars. I vissa delar kommer vi aldrig tillbaka dit såklart efter vad vi gått igenom. Lite hjälp på vägen går att hitta i musiken, tycker jag. Därför kommer månadens kassett som vanligt.
Hon har gjort ett album för både tjugoåringar och deras föräldrar skriver Consequence of Sound i sin recension ”That’s How Rumours Get Started”. En av sommarens allra bästa skivor i mina öron. Lite långsammare och en stråkfylld version är vad du hittar av Margo Prices ”I’d Die For You” här på månadens kassett. Den versionen hittar du inte på albumet.
Du hittar mer ny musik av pandemiårets mest produktiva artist Daniel Romano tillsammans med nyheter från Chris Stapleton, Gasoline Lollipops, Hurula, Blues Pills och många andra.
mrnyceguy's 