Gröna linjen, eller Tub 1 som den heter internt inom SL, är en av tre bansystem i Stockholms tunnelbana. Den har totalt 49 stationer varav 9 är betongstationer, 3 är bergstationer och 37 är ytstationer. Banan är totalt 41 256 meter lång, det vill säga 61 meter längre än ett maratonlopp. Den Gröna linjen trafikeras av tre linjer, linje 17 (Åkeshov–Skarpnäck), 18 (Alvik–Farsta strand) och 19 (Hässelby strand–Hagsätra).
Den närmaste stationen till kvällens stopp är ytstationen Globen. Den ligger nära Fållan som är en klubb- och konsertscen med plats för 2400 besökare, fördelat på två scener. Fållan har öppet året runt och här hålls konserter, klubbar, mindre festivaler och andra nöjesevenemang. Fastigheten som Fållan huserar i ska rivas 2023. Den första och senaste gången jag besökte Fållan var det för att få min andra spruta av Corona-vaccinet. Nu är det dags för något helt annat.
I november förra året hängde jag i en lokal nära Hornstull, stationerna längs den Röda linjen. I den lokalen spelade han som kallas Gröna linjens Hank Williams. Samma kväll som han spelade på Debaser Strand släppte han biljetter till kvällens spelning med avsikt att spela på Fållan i februari. Den spelningen fick flyttas till första helgen i april och nu är vi här. Ett första konsertbesök på Fållan är det dags för och det är David Ritschard som snart ska stå på scenen. Hillfillies värmer först upp inför en Bajen-glad publik. Mellan förband och huvudakt blir det inte Kentas ”Just idag är jag stark”, även om det passat utmärkt.
Till tonerna av ”Blåbärskungen” äntrar David Ritschard scenen. Där finns redan den fantastiska orkestern Krokodiltårarna. Kvällen fortsätter när David ”Frågar åt en vän”. Via Gröna linjen gör ett besök på ”Sockenplan revisited”. David har tidigare berättat om ”När du reser dig”.
”Det är sällan en låt kommit så snabbt, blev klar på en sommarnatt när jag skrev med Henric Hammarbäck och Jonas Öhlund. Kanske helt enkelt för att storyn var så nära mig just då. Den utgår från en kille jag alltid hyst stor respekt för, en äkta fighter på alla plan. På sista tiden har han gått igenom nästan osannolika personliga tragedier, sånt som skulle vart för mycket för vem som helst om du förstår mig. Men jag hoppas också den kan kännas allmänmänsklig, varje morgon reser sig tusentals hjältar mot alla odds även i ett så kallat välfärdsland i fredstid.”
Vi reser sedan runt i hemlandet när David sjunger ” Sverigerocken”. Kvällens första gästartist hämtas sedan upp på scenen. Det är den skönsjungande Frida Hyvönen, som David bjuder upp till vals. Han konstaterar att de är bland vänner när publiken mycket villigt går med på en vals. Tillsammans framför David och Frida den omåttligt vackra ”Än går det vågor”. David tar lite paus när bandet spelar en instrumental låt. När David återvänder gör han det med ”Nyskrubbat badrum och kök” och den innehåller också en skön sax.
Därefter är det dags för nästa gäst som David presenterar som Sveriges flintis-Goliat. Christian Kjellvander tar över och sjunger ”Inte här (när jag är här)”. Den första låten ikväll fån första albumet Brobrännaren. Det blir sedan lite mer instrumentalt innan David är tillbaka igen och sjunger den andra låten från Brobrännaren och det är ”Förlikat mig med tanken”. Sedan kommer Mikael Wiehes svenska översättning av Bob Dylans ”Masters of War”. På svenska blir det ”Ni som tjänar på krig” där i en de sista raderna berättaren står och pissar på deras grav. Vi är sedan 88 år fyllda och sjunger Internationalen sedan åtta års ålder i ”Röd”. Den kommer före den nya och outgivna ”Rockbotten”, som framförs tillsammans med låtskrivarpartnern Henric Hammarbäck. Han som också är känd under artistnamnet H Self. Vid det tillfället gör också Viktor Brobacke entré med sin trombon och stannar på scenen kvällen ut.
Kvällen närmar sig slutet och vi närmar oss hans favoritlag Bajen när han sjunger ”Grönvita ränder” för att sedan bjuda upp Magnus Carlson för att sjunga den vackra Bajen-hyllningen ”Vi ses snart igen” till oss alla i Söderort. Den 21 maj gifter sig David med sin sambo i Katarina kyrka. Det är till henne han sjunger ”Aldrig lämna”. Kvällen slutar med en ensamfest i ”Jag har ett party (Alldeles själv)”, som är en tolkning av ”I´m Having A Party All By Myself” av Charline Arthur. Ett crescendo på en sagolik söndagskväll.
På vägen hem ser jag på Instagram att Jan Gradvall också varit på plats. Han skriver ”David Ritschard är så djupt älskad i Stockholm just nu att hans skulle kunna sälja ut suveräna Fållan (publikkapacitet 2300) en gång i månaden resten av året. Oavbruten allsång. Kulturhistoria i realtid”. Jag vill bara instämma i den hyllningen. Det blir inte bättre än så här. Det var lite drygt fyra månader sedan jag såg David Ritschard senast. Jag är mycket lycklig att det bara är lite mer än två månader tills det är dags igen. Då uppträder han på STHLM Americana. Vi ses där David och alla andra musikälskare.
mrnyceguy's 