Fem konserter. Det är vad det första halvåret har erbjudit. Eller egentligen så var det årets två första månader plus en dag som bjöd på de trevligheterna. Sturgill Simpson, Ian Noe, GospelbeacH, Charles Wesley Godwin och The Cadillac Three var de fyra jag hann med innan det blev Corona-tajm. I dagsläget känns det högst oklart om det kommer att bli några fler konserter överhuvudtaget det här året. Folkhälsomyndigheten säger att det kan bli aktuellt tidigast till hösten. Tidigast. Suget är åtminstone tillräckligt stort för att försöka hitta diverse substitut.
Årets första fredag skrev Fredrik Strage i sin krönika att ”Klimatkrisen hotar också det självdestruktiva rock ’n’ roll livet”. Är det möjligt att musikkulturen tagit tillbaka taktpinnen att vara i tiden från tech-bolagen? Strage skriver bland annat:
”Klimatkrisen riskerar att leda till fattigdom, svält, krig och naturkatastrofer – omständigheter som gör det svårt att leva ett ansvarslöst rockliv eftersom det blir svårt att leva över huvud taget. Ingen kommer att ha tid att glorifiera undergången, eller beundra bohemerna som säger fuck you till samhället, när det blir skarpt läge.”
Strages profetia blev som alla vet nu till någon del sann bara någon månad in på det här året när Corona-viruset lamslog världen. I mitten av mars försvann i stort sett alla inkomstkällor för artister och de som tjänar sitt levebröd på livemusik. Några som var ännu tidigare ute med behovet av att hitta mer klimatvänliga lösningar för sitt turnéliv var Coldplay, som redan i november förra året annonserade att de slutar turnera för att hitta sätt de närmaste två åren att få till ett mer hållbart turnerande. Jag tog liten notis om det, möjligen en liten knuten näve i fickan som jublade över att slippa ha dem ute på vägarna.
I slutet av mars dök Pearl Jam upp med ny musik på albumet ”Gigaton”. Där behandlas klimatkris, kritik mot det den orangea pajasen på 1600 Pennsylvania Avenue i Washington, DC. De värderingar Donald och hans medlöpare försöker sprida river isär och söndrar under mantrat ”Make America Great”. Smaklös president helt enkelt.
När det kommer till smak är det också något som Strage berör i mitten av april. Då konstaterar han att viruset även angriper vår smak och han har plötsligt börjat lyssna på Foo Fighters. Det finns heller inte en chans att han köpt en tidning med Dave Grohl på omslaget om han varit frisk. Hans vänner som drabbats av covid-19 berättar om sina tidiga symptom på sjukdomen:
”Metal-Christoffer, som fått sitt namn av att han är oerhört metal, fick ont i hela kroppen och svårt att andas. Det första tecknet på att något inte stod rätt till var att han under en London-resa förra månaden dansade till en Elton John-låt. Hipster-Kristofer, som fått sitt namn av att han är oerhört trendkänslig, uppvisade liknande symptom långt före någon annan när han i fjol inte bokade parrådgivning efter att hans fru Hipster-Elin råkat se Mumford & Sons i Globen. Nyligen twittrade han: ”Halsont. Men framför allt noll (0) smaksinne. Är det så här det känns att vara från Göteborg?””
Jag hoppas att livemusiken kan komma igång så snart det är säkert med lite större folksamlingar och även resor från Usa och andra länder. Jag har biljetter till ett antal flyttade konserter och misstänker att ytterligare några som ligger under hösten kommer att flyttas fram. Jag tänker särskilt på Joshua Ray Walker och American Aquarium. Live Nations styrelseordförande i Norden Thomas Johansson berättar i en intervju med DN att han tror att arenaspelningar kan komma igång under första kvartalet nästa år och att mindre spelningar med upp till två tusen i publiken kan komma igång senare under innevarande år. Jag hoppas att han får rätt och att det blir i enlighet med Folkhälsomyndighetens prognos tidigast i höst. Min egen abstinens efter levande musik på riktigt börjar ta sig oanade proportioner. Jag hoppas att jag inte behöver hamna i sits som den Strage beskriver i slutet av en krönika.
”För att hejda smittan överväger jag nu att betala 6 000 kronor för ett ex av Soft Cells ”Mutant moments”. Det kommer att svida men hälsan måste gå före allt annat. Förhoppningsvis inför Folkhälsomyndigheten snart högkostnadsskydd på medicinskt nödvändig vinyl.”
Jag tar själv inte stegen till vinyl, utan håller mig till väldoftande och nypressade MP3:or från både Bandcamp och Nugs för att få tillgång till hela konserter, som inte går att uppbringa någon annanstans. You Tube-användningen har också gått upp under de här månaderna och några favoriter därifrån hittar du strösslade på några ställen i den här krönikan.
Halvårets punktliga insatser
Under de här sex månaderna har det funnits en del försök att kompensera frånvaron av livekonserter. En del av min Alvedon under de här Corona-månaderna hittar du här.
Halvårets bok på nattduksbordet I: Messiah, säsong 1 (Netflix). Är han Jesus? Eller inte?
Halvårets artist: Daniel Romano gav ut ett livealbum den 15 mars. Det kommer mer om det senare. Dessutom har han begåvat oss massor av mer ny musik under våren. Fram till början av juni har följande nya släpp dykt upp. ”Visions of a Higher Dream” en 10-låters soloplatta, ”OKAY WOW” en 15-låtars liveskiva med bandet Outfit, ”Super Pollen” en 6-låtars EP, ”Content to Point the Way” en 10-låtars countryplatta med band, ”Forever Love’s Fool” en 22.36 minuters lång, enlåts-EP med bandet Outfit och Danny Carey från Tool, ”Outfit Do (What Could Have Been) “Indfidels” By Bob Dylan & The Plugz” hela Bob Dylans ”Infidels” i en lite mera rockande version, ”Spider Bite” ett 10-låtars punkrockalbum med Steven Lambke som gästvokalist och ”Dandelion” ett 10-låtars popalbum.
Halvårets livealbum i oordning I: Israel Nash – Across the Water. Den här dök upp dagen före min namnsdag i november förra året på Bandcamp. I slutet av maj dök den upp på Spotify. Åtminstone någon av låtarna är inspelad i Stockholm.
Halvårets bok på nattduksbordet II: Ockupationen, säsong 1-3 (Viaplay). Norge blir ockuperat av Ryssland med EU:s goda minne när norrmännen vill producera alternativ energis och slutar producera olja.
Halvårets bok på nattduksbordet III: Kalifat, säsong 1 (SVT). Risk för Isis-attentat i Sverige? Det behandlas i den här svenska kriminalserien. Tonåringen Sulle har fått upp ögonen för sin elevassistent som öppnar dörrarna till en ny fascinerande värld – den sanna vägen. Fem unga kvinnors öden flätas samman i en historia om religiös fundamentalism som förför och förgör.
Halvårets livealbum i oordning II: Midland – Live from the Palomino. Min första flyttade konsert på grund av Corona-viruset var Midland. Deras Nalen-konsert är flyttad från mars till början av december. Jag hoppas verkligen att den blir av.
Halvårets bok på nattduksbordet IV: Den som dräper – Mörkret, säsong 1 (Viaplay). Några unga kvinnor har försvunnit och Jan är övertygad att det finns en koppling mellan fallen. Han tar hjälp av Louise, en f.d. profilerare, för att få en djupare förståelse av de som begår brotten.
Halvårets producent: Shooter Jennings har varit involverad i många album det här halvåret. Särskilda omnämnanden är de senaste utgåvorna från American Aquarium, Jaime Wyatt och The White Buffalo.
Halvårets bok på nattduksbordet V: Narcos Mexico, säsong 2 (Viaplay). Här är historien om Guadalajara-kartellens uppkomst. Om du inte får nog eller inte vill vänta till nästa säsong föreslår jag att du läser Don Winslows fantastiska trilogi om drogkriget i Mexico.
Halvårets livealbum i oordning III: Lars Winnerbäck – Globen 2019.11.29. En bra konsert som hade mig med i publiken. Vill du inte lyssna på Lasse kan du alltid höra mig klappa mellan låtarna på en bra Winnerbäck-konsert från samma dag som Israel Nashs live dök upp på Bandcamp.
Halvårets bok på nattduksbordet VI: I maffians mitt, säsong 1 (SVT). McMafia är den engelska titeln på den här serien som har London som huvudsaklig spelplats i en maktkamp i den ryska maffian.
Halvårets livealbum i oordning IV: Midland – Guitars, Couches, Etc., Etc. Akustiskt och underbart. Passa även på att lyssna när grabbarna gästar Chris Shiflett i hans podd Walking the Floor.
Halvårets viktigaste sajt: Bandcamp har under de här Corona-månaderna varit en livräddare med ny musik från redan nämnda Daniel Romano. Många andra artister har gett ut livekonserter här, bland andra Drive-By Truckers, Margo Price, St. Paul & The Broken Bones och Father John Misty för att nämna några. Vid ett antal tillfällen har Bandcamp dessutom gett hela dagens omsättning direkt till artisterna, utan att ta något själva.
Halvårets bok på nattduksbordet VII: City on a Hill (HBO). Serien utspelar sig i Boston på det tidiga 1990-talet, en stad fylld av brottslingar som stärktes av de lokala polismyndigheterna, bland vilka korruption och rasism var normen. Biträdande distriktsåklagare Decourcy Ward (Aldis Hodge) kommer från Brooklyn och bildar en osannolik allians med den korrupta men vördade FBI-veteranen Jackie Rohr (Kevin Bacon). Tillsammans tar de sig an en rånarfamilj från Charlestown i ett fall som ska komma att innefatta – och i slutändan omstörta – hela Bostons rättssystem.
Halvårets bok på nattduksbordet VIII: Falsk identitet, säsong 5 (SVT). Kanske är det världens bästa spionserie? ”Den franska spionserien ”Falsk identitet” fortsätter hålla toppklass. Nervigare, mörkare och mer sexfixerad än förr. Femte säsongen är som att falla ner i ett kaninhål fyllt av statligt sanktionerade hackare, övervakning, svek och kärleksjakt.”, det skriver Helena Lindblad i DN i sin fullpoängsrecension.
Halvårets livealbum i oordning V: The Raconteurs – Live at Electric Lady. Det här är starten på ett projekt som Jim Jarmusch håller i och som Spotify finansierar. En liten livespelning och en coverlåt som tidigare spelats in i denna legendariska studio. Jack White, Brendan Benson, Jack Lawrence och Patrick Keeler rockar röven av de flesta.
Halvårets bok på nattduksbordet IX: When the dust settles (SVT). Vi får följa ett antal personer i samband med ett terrorattentat i Köpenhamn.
Ett missat album från 2019: Aaron Boyd – Until the End. Ett av de fem bästa albumen från förra året.
Halvårets livealbum i oordning VI: Ulf Lundell – Rockhead Live: #1 Sthlm Berns 22 dec. 2019. Två dagar innan julafton förra året hängde jag och drygt tusen personer till med Ulf Lundell i närheten av Nybroviken. En utmärkt söndagskväll strax innan jul med det största guldkornet i ”Av himlen sänd”.
Halvårets bok på nattduksbordet X: Bäckström (TV 4). Leif GW Perssons mordutredare Evert Bäckström har blivit tv-serie. Han gestaltas av Kjell Bergqvist på ett mer sympatiskt sätt än han framställs i böckerna.
Andra livräddare som inte finns på Spotify: Flyttar du över till Nugs.net kan du bland annat hitta sex av sju kvällar med Jason Isbell & The 400 Unit från The Ryman Auditorium från oktober förra året minus “Overseas”, som av någon anledning utelämnats från de här sex inspelningarna.
Halvårets bok på nattduksbordet XI: Bosch, säsong 6 (HBO). Utgångspunkten för den här säsongen är Michael Connellys romaner The Overlook (2007) och Dark Sacred Night (2018) om mordutredaren Harry Bosch. Bosch gestaltas på underbart sätt av Titus Welliver. Henrik Bastin är inbland i produktionen där det filmas i vackra Los Angeles-vyer.
Halvårets livealbum i oordning VII: Thåström – Klockan två på natten, öppet fönster… En samling vackra låtar inspelade i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Halvårets bok på nattduksbordet XII: Homeland, säsong 8 (SVT). I den sista, åttonde säsongen, av Homeland försöker Carrie Mathison (Claire Danes) att återhämta sig efter flera månader i fängelse i Ryssland. De fysiska såren läker, men hennes minne har skadats och denna psykiska skada är ett problem för Saul Berenson (Mandy Patinkin), som i sista säsongen är säkerhetsrådgivare åt president Warner (Beau Bridges).
Halvårets livealbum i oordning VIII: Father John Misty – Off-Key in Hamburg. Till en början bara tillgänglig via Bandcamp, men numera till en strömmande allmänhet. Tillsammans med symfoniorkester bjuder Josh Tillman på en underbar kväll i denna nordtyska stad.
Ett missat album från 2008: The Steepwater Band – Grace and Melody. Ett bra album från den här våren får mig att upptäcka historia också.
Halvårets trio av album
American Aquarium – Lamentations
DDet är märkliga tider. Den här plattan är släppt i maj. Den första maj. BJ Barham är sångare, låtskrivare och bandledare i American Aquarium. Han har gjort ett av årets hittills bästa album med Shooter Jennings bakom produktionsspakarna. Passa på att lyssna på ”Before The Dogwoods Bloom”, ”Start With You” och ”A Better South” för att förstå varför du också kommer att vilja lyssna ännu mer på den här plattan och även plugga in resten av American Aquariums katalog.
Daniel Romano – Daniel Romano’s Outfit: Okay Wow (Live)
Det är femton låtar på fyrtiofem minuter. Jag hittar ingen svensk recension av nya liveplattan. Däremot uppmärksammas den i hans hemland. Kandensiska Exclaim ger den en 9:a i betyg. Det är ett lämpligt betyg om skalan går till 5. Precis så bra är den här skivan. För att ni ska få en uppfattning om vad det är som händer på de här fyrtiofem minuterna, ger jag er samma beskrivning som finns i Exclaims recension. ”There was a show the Outfit played at Lee’s Palace in Toronto, opening for The Sadies, in 2019. The crowd, there for the headliners, put out a unified feeling after Romano declared his spectacle done: Seriously, what the fuck was that?”
Jason Isbell & The 400 Unit – Reunions
Sadler Vaden på gitarr, Amanda Shires på fiol, Derry DeBorja på keyboards med mera, Chad Gamble på trummor och Jimbo Hart på bas är de fantastiska personer som tillsammans blir The 400 Unit. De har tillsammans med Jason Isbell framfört förra decenniets bästa musik. De inleder det här decenniet i maj med en ett nytt och fantastiskt album. ”This used to be a ghost town, but even the ghost got out”, är textraden som inleder ”Overseas”, som gjorde sin livedebut redan under förra året. Texterna som Isbell skriver förtjänar extra uppmärksamhet. De är mycket genomarbetade och några av mina favoriter nu förutom den redan nämnda går att hitta i låtar som ”Dreamsicle”, ”It Get’s Easier” och ”Letting You Go”. I ”St. Peter’s Autograph” behandlar han hur han betraktar hur hans fru Amanda Shires sörjer sin nära vän Neal Casal som tragiskt gick bort förra året.
Sommaren är här
”Pop i svensk tv är ofta bara sorgligt. Men det finns alltid undantag. Serien ”Hitlåtens historia” på SVT väcker förhoppningar om att framtiden inte är en förolämpning mot licensbetalarna.” Det skrev Markus Larsson i Aftonbladet en vecka efter att det första avsnittet haft premiär i januari 2010. Larsson fortsätter lite senare i samma krönika ”Idén bakom ”Hitlåtens historia” är enkel. På en halvtimme berättas historien om en hit utifrån en detalj, anekdot eller story. Första avsnittet handlade om Roxettes ”The look”, en tacksam historia om hur en kedja av slumpartade omständigheter och händelser ledde fram till att gruppen fick sin första USA-etta och blev ett världsnamn.”
Tidigare i vår hade den elfte säsongen av ”Hitlåtens historia” premiär på SVT. I avsnittet om Hasse Andersson, ni vet han med Kvinnaböske, och låten ”Guld och gröna skogar” medverkar Markus Larsson. Nu finns också alla 63 avsnitten tillgängliga på SVT Play. Passa på att kolla många bra historier bakom låtar som exempelvis ”Sweet Child O’Mine”, ”Wicked Game”, ”Some Die Young”, ”Black Hole Sun”, ”Ca Plane Pour Moi” och ”We Will Rock You”.
Där kan du sysselsätta dig om det skulle visa sig att den svenska sommaren inte blir som vi skulle vilja att den blir. Nu hoppas jag själv på en sommar mer i likhet med den för två år sedan, det vill säga varma sköna dagar i överflöd. Det kan vi behöva nu.
Glad midsommar allihopa!
mrnyceguy's 